Information är resultatet av att analysera, kontextualisera, strukturera eller tolka data, eller bearbeta data på andra sätt. Information tillför mening och värde till data, vilket underlättar förståelse, kommunikation och lärande. Det är en nyckelfaktor inom systemdesign, strategisk planering, problemlösning och beslutsfattande. Genom att ge sammanhang åt data omvandlar information det som annars skulle vara meningslöst innehåll till något begripligt och användbart.
Information har definierats på olika sätt genom åren. Enligt Merriam-Webster beskrivs information som ”kunskap erhållen genom undersökning, studier eller instruktion”. Dictionary of Information Science and Technology beskriver information som ”mening tillskriven data inom ett sammanhang för att kunna använda datan”. National Institute of Standards and Technology (NIST) definierar information som ”all kommunikation eller representation av kunskap, som fakta, data eller åsikter i vilken form som helst, inklusive text, numeriska data, grafik, kartografi, berättelser eller audiovisuellt material”.
Trots skillnaderna i definitioner är det allmänt accepterat att information skiljer sig från rådata och att den ger mening till data. Information kan också komma från många olika källor, såsom böcker, tidningar, brev, textmeddelanden, e-post, webbplatser, klassrum, sociala medier, muntliga presentationer, filmer och ljudinspelningar.
Skillnaden mellan information och data
Data och information används ofta synonymt, men de har viktiga skillnader. Data består av råa fakta och siffror, utan bearbetning eller sammanhang. Detta kan omfatta statistik, observationer, mätningar eller symboler. Till exempel kan en datamängd innehålla datum, åldrar, lagerantal, ögonfärger, temperaturavläsningar eller andra fakta.
Inom databehandling och IT kan data beskrivas som obearbetat elektroniskt innehåll som en applikation samlar in och registrerar. Denna typ av data lagras oftast i filer, databaser eller andra strukturerade system. Digital data samlas in från olika källor som datorer, sensorer, monitorer, smartphones och IoT-enheter, och används inom många områden såsom näringsliv, offentlig förvaltning, vetenskap och teknik.
Utan sammanhang har data i sig liten mening. Ett exempel kan vara en datamängd med en lista över träd och deras ålder i olika geografiska regioner. Utan sammanhang är detaljerna meningslösa, men när datan ges kontext kan den avslöja viktig information om trädens livslängd, regionala skillnader eller miljöförhållanden. Data tillhandahåller nödvändiga fakta, medan information ger förståelse till dessa fakta.
Information skapas när data presenteras på ett sätt som ger mening för mottagaren. För att omvandla data till information måste den bearbetas och organiseras. Att presentera data på ett sätt som har mening och värde kallas informationsdesign, vilket är ett viktigt område inom informationsarkitektur och människa-datorinteraktion.
De 6 typerna av information
Information kan kategoriseras på olika sätt, exempelvis baserat på källa, kvalitet eller ämne. En metod som ofta används föreslogs av J. H. Shera, en bibliotekarie och informationsvetare, som identifierade sex kategorier av information:
- Konceptuell: Baserad på idéer, teorier, hypoteser och andra abstrakta begrepp.
- Empirisk: Information som erhålls genom observation, experiment eller andra verifierbara metoder.
- Procedur: Information som beskriver hur man utför en procedur eller som en individ redan besitter genom sin erfarenhet.
- Policy: Information relaterad till lagar, regler, riktlinjer och policys som syftar till att förbättra beslutsfattande.
- Direktiv: Information som ger vägledning eller beskrivningar för att hjälpa individer eller grupper att bättre förstå koncept eller omständigheter.
- Stimulerande: Information avsedd att framkalla en respons, stimulera en reaktion eller på andra sätt motivera individer eller grupper till handling.
En annan kategori är att skilja mellan faktabaserad och analytisk information. Faktabaserad information bygger på kända och bevisade fakta, medan analytisk information är tolkning av faktiska data.
Information kan även vara subjektiv eller objektiv. Subjektiv information är baserad på någons synvinkel, såsom åsikter. Objektiv information anses vara faktabaserad och fri från bias, även om det ibland debatteras om någon information någonsin kan vara helt objektiv.
Data-Information-Kunskap-Visdom-pyramiden
Modellen Data-Information-Kunskap-Visdom illustrerar utvecklingen från rådata till visdom, där insikter leder till effektiva, datadrivna beslut. Modellen är strukturerad som en pyramid som visar hur data kan fångas i en form, analyseras och omvandlas till en annan. Pyramiden har fyra nivåer:
- Data: Råa fakta om en viss situation samlas in utan analys eller tolkning. Detta är pyramidens basnivå.
- Information: Struktur och mening tillförs den insamlade datan för att göra den användbar. Denna nivå ligger ovanför datanivån.
- Kunskap: Insikt, sammanhang och referensram appliceras på informationen för att möjliggöra tolkning. Denna nivå ligger ovanför informationsnivån.
- Visdom: Kunskap omvandlas till visdom genom att tillämpa omdöme och handling på informationen. Detta är pyramidens toppnivå.
Kunskap är information som har bearbetats, analyserats och tolkats för att kunna användas i beslutsfattande. Kunskap innefattar inte bara informationen i sig, utan också förmågan att tillgå den, vilket exempelvis används i applikationer, modeller och simuleringar.
Visdom är en syntes av information, kunskap och erfarenhet som tillämpas i verkliga situationer. Genom visdom kan man förstå mönster och de drivande faktorerna bakom dem, vilket också möjliggör förutsägelser om framtida händelser.
Artificiell intelligens (AI) har möjliggjort för datorer att lära sig, lösa problem och utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. Dessa teknologier tillåter datorer att utföra operationer baserade på vad datan indikerar som den bästa åtgärden. AI används i avancerade system för att diagnostisera sjukdomar, handla aktier och spela schack bättre än en människa. Däremot har AI ännu inte nått en nivå av mänsklig visdom.